Att jobba med barn

Det här med barn och barnuppfostran är svårt. Jag har en 3 åring. 
Jag jobbar även med barn i åldrarna 3-6 år. Jobbar med barn som har särskilda behov. En härlig blandning av trots, värderingar och förutfattade meningar. Både från mig själv och andra. 

Att jobba med barn är svårt vissa dagar. Men när man får se ett framsteg i deras utveckling eller när de hälsar på dig med en kram då blir det ett fantastiskt givande jobb. Att kunna lära ut sin kunskap, se de le, göra de glada det är grejen. 
Barnen är vår framtid och det är vårt ansvar som vuxen att följa deras väg. 
Vi kan nog inte forma varje barn till en individ där acceptans, förståelse och självkänsla kommer att dominera. Men vi kan hjälpa de. Så länge man gör sitt bästa så har man lyckats, Även om det bara är lite gran. 

En sak som för vissa är enkel och självklar, som att kunna äta med en gaffel. Men för andra så är det en bedrift som de kämpat med länge. Jag får dela dessa stunder, dessa små framsteg som man kämpat med i flera månader. Man ska aldrig ge upp! 

Det som jag tycker är speciellt är att hur man kan närma sig någon annans barn. Jag skyddar de som mina egna. Och de är "mina barn". Vi träffas ju trots allt minst 8 h/dag 5 dagar i veckan. :)
Är ju oftast mer med de än med min dotter. 

Att jobba på ett kontor eller bygga broar hjälper någon och behövs det med. Men ett skrivbord kommer aldrig krama dig och en borr kommer aldrig att beröra ditt hjärta. 

Ett barn som får uppmuntran lär sig förtroende. Ett barn som möts med tolerans lär sig tålamod. När de får beröm så lär de sig att uppskatta.
Ge de allt, för de ger oss mer än va vi förstår.


//Paulis



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0