Hur mirakel kan ske

Där satt vi hos läkaren och var sjukt nervösa. Undersökningen skulle påbörjas. Samma läkare som gnällde om min vikt (läs föregående inlägg). 
Jag skämtade till: 
- "så fort man besöker läkaren och påbörjar en utredning så lyckas många eller hur haha?"

3 veckor senare var min mens försenad 3 dagar. Jag hatade att göra test eftersom jag varje gång fick se ett negativt resultat. Det blev en vana. En besvikelse jag hade tröttnat på att uppleva. 
Jag hade två test kvar och gjorde de mest "bara för att ta slut på de". 
Gissa vad. 
Test nr 1 visar två sträck. 

Jag tappar testet på golvet pga att jag skakar så mycket. En smula hopp blandad med förtjusning och rädslan att det är något fel med på testet. Vågar jag göra ett till? 
Denna stunden har jag längtat efter i 15 månader. Fy för alla högre makter om detta är ett sätt att håna mig! 

Jag hade ett digitalt test hemma. Det ska vara det säkraste på marknaden, 99,8 % säkert. Det visar även hur länge man varit gravid. 
"GRAVID 1-2 veckor" kommer det upp i rutan. Wow. 

Jorge är på jobbet. Jag tar en av leticias gamla tröjor och skriver; "big sister 2016". När Jorge kommer hem har hon tröjan på sig. Han märker inget i början. Tänker inte på det. 
Jag ber honom och se vad hon gjort med sin tröja. 
Han stannar till, läser och säger: "är det sant"?
Jag nickar ja. 

Där faller jag i min mans famn och tårarna rinner ner på mina kinder. Vilken lättnad. Vilken lycka. Det var visst inget "fel" på oss trots allt. 





//mom to be 

RSS 2.0